Hemgång!

Stranden söderut mot Jack´s

Säsongen närmar sig sitt slut. Dagarna blir allt varmare, nu pratar vi om fm-temperaturer på ca 28 grader på promenaderna. Det är svettigt värre! Idag gick Annika, Berit, Lotta ,Ulf och jag den näst längsta rundan på drygt 1,5 h genom byn till Orchid, det gick åt mycket vatten och en stunds återhämtning vid hemkomsten. I morgon blir det bara Annika och jag och vi har redan bestämt att det blir strandpromenad. Längre fram på dagen blir det nära 35 grader, även i poolen är det drygt 30 gr, men det svalkar bra ändå.




Och norrut mot Wannakon nationalpark...






På stranden brukar det inte vara trångt precis, men nu är mer än gott om plats, både norrut och söderut. En liten thailändsk kille lekte på stranden, hans kompisar var ute i vattnet. Två större flickor satt i sanden och grävde och grävde, de visade upp sina fynd, hela små snäckor med innehållet kvar.



Vi gråver och gräver och hittar...


 



Snäckor att äta eller....






















Jag har plockat fina snäckskal och tagit hem och sparat i en stor glasburk efter noggrann tvättning. Men de avlånga, skruvformade snäckorna var svåra att rengöra så de började lukta illa och nu är de återbördade till stranden.





 




Våra grannar både till höger och vänster åkte hem till Sverige idag och det märks redan. Så tomt i loftgången där vi brukar träffas och äta frukost och ta ett glas vin på kvällen eller bara sitta och prata. Vi får väl vänja oss. Om en vecka är det min tur att åka hem.

Även restaurangen Saos tvärs över kanalen har tagit ett break och Sao, flickorna och Mats har åkt till Sverige några veckor. Jag frågade Sao om hon öppnar restaurangen i sommar, men det berodde på hur många faranger som finns i byn.
Igårkväll åt vi  middag på Maews med Sören och A-C.  Marie-Do och Herve från Perpignan gjorde oss sällskap, så roligt med alla språk ( svenska, engelska, franska och thailändska).








Sen hade vi en tack-och pop kan mai- träff på loftgången med Karin och Bengt. De hade en champagneflaska , som vi delade på. Ovan Burmabergen såg vi åskblixtar, men vi hörde inga knallar. Ett riktigt skådespel!


Tack för i år och vi ses igen ( pop kan mai)