Lördag 9 mars hände en svår motorcykelolycka. Två kompisar var på mc-tur under ett par veckor och åkte söderut från Huay Yang till Malaysia. De tog in på olika resorter, spelade golf, hade trevligt och uppdaterade på facebook var de var och vad de gjorde så vi kunde följa deras resa. Men på hemresan var olyckan framme vid en omkörning som inte gick som planerat och en av kompisarna frontalkrockade med en mötande bil. Den omkomne var Peter Nielsen, grundare och vd för Cha-Ba med verksamhet i Huay Yang. Peter och hans fru Marita har verkat i byn i snart 20 år och jobbar med fastigheter och service. Har många områden att sköta om och blir flitigt anlitade av folk som vill bygga om och förbättra sina hus och lägenheter. De har många thailändare anställda i sitt företag och Cha-Ba är ett namn välkänt i hela byn. Peter skötte det praktiska med planering och räknade på arbete och kostnad, Marita sköter det administrativa och ekonomi. Det är en enorm förlust för hela byn och företaget. Alla är chockade och undrar över framtiden.
Peter Cha-Ba Nielsen kom hem till templet vid havet i förrgår och igår var en ceremoni på kvällen. Många, både faranger och thailändare, mötte upp i templet där kistan stod uppställd på ett podium, många vackra blomsterkransar kantade den.
Marita hälsade på oss i ingången till templet och sex munkar tågade in och höll en själamässa på ca 20 minuter. Mycket stämningsfullt och värdigt med alla som deltog för att hedra den omkomne.
Idag på tredje dagen efter hemkomsten blir det kremering. Sen ska askan föras till Sverige där Peters döttrar Sandra och Therese får jordfästa honom.
Mycket folk kom till Wat Samut templet till ceremonin innan kremeringen. En munk berättade om Peter på thai, jag kände igen några ord på thai, bl a ”chi vit” återkom, som betyder liv.
Flera munkar mässade tillsammans,, vi fick lämna vita pappersblommor som samlades ihop i en skål och följde med kistan. Locket på kistan togs av innan den kördes in ugnen och de som ville fick ta ett sista farväl av Peter.
Alla som kom till begravningen fick en nyckelring format som ett hjärta med Peters namn. Marita kastade ut lyckomynt i form av blommor innan kremeringen skulle börja.
Vi var många som upplevde ceremonierna som vackra, värdiga och hoppfulla enligt buddhistisk tro.