Vi fick trevligt besök från Skellefteå och Luleå förra veckan. Äntligen blev det av, vi planerade det förra sommaren men då hade Lasse mera besvär av bältrosen.
Måndag kom de! Först Siv och Håkan som har lägenhet i samma hus som vi i Huay Yang och deras stuggrannar Eva och Sten, som brukar hyra lägenhet i vårt hus i HY.
Sen kom de ”långväga” gästerna Eva och Jonny från Skellefteå. De har lägenhet i ett grannhus i HY och vi tränar tillsammans på Ranchen och träffas hemma hos varandra.
Det var några blåsiga dagar, fast utan regn, och vi ville gärna sitta ute och äta. På altanen, med utsikt över Klusåberget och älven ville vi sitta, men det blåste ”halv storm ” så killarna flyttade ut bordet på gräsmattan på framsidan där det blåste mindre och där intog vi förrätten, som Siv och Håkan fixade.
Det blev löjrom på bädd av smetana och rödlök och exklusiva kex från Yvs bageri i Harads. Till detta Cava bubbel. Så lyxigt och gott!
Sen flyttades bordet igen, denna gång till vårt gamla hus, hemhuset, som jag kallar det. Mest lä här och vi grillade olika köttbitar och diverse tillbehör.
Desserten intogs inomhus när mörkret fallit. Siv och Håkan hade med sig kladdkaka, grädde och åkerbär.
Rubus Arcticus, åkerbär som är Norrbottens nationalblomma. De hade med sig en stor burk med åkerbär.
Det var spänstiga gäster, det visste vi. Varje morgon i Huay Yang blir det en aktivitet, snabb promenad på 1,5 timme, i Hat Wannakon nationalpark eller motion på Ranchen eller i gym, Sten spelat också golf. Så vi planerade en tur upp på Klusåberget som morgonrunda.
Kl 8 drog vi iväg via Harads-Bodträskfors-Klusåberget, parkerade på baksidan av berget och klättrade upp efter den uppmärkta stigen. Mycket uppför i början men sen är det lättgånget.
Spår efter den stora skogsbranden i aug-sept 2006, en av de största skogsbränderna i modern tid.
Lingonen lyste röda och även blåbär fanns det kvar trots att vi plockade så mycket för ett par veckor sen.
Uppe på toppen blev det lätt frukost, lite kallt i blåsten så vi stannade inte länge.
På em besökte vi Tree Hotel, där lulegästerna inte hade varit förut. Vi fick en pärm med info om de åtta trädkojorna och kunde se dem från utsidan.
Det senaste tillskottet är denna skapelse med massor av fågelholkar runt om. Biosphere kallas den.
En titt i restaurangen där de berättade att det var lågsäsong på sommaren. På vintern kommer de flesta gästerna , mest från andra länder. De ordnar med utflykter med skoter, hundspann och vinterfiske. Det är inget billigt boende, ca 6000-15000 kr för 2-4 pers för en natt med frukost.
Sen åkte Luleborna hem och Eva och Jonny stannade till nästa dag. Vi bastade på kvällen, inget bad i älven.
Nästa dag åkte vi till Laxholmen och Edefors Campingplats och gick en liten rundtur. Serveringen stängde på Laxholmen förra veckan efter att haft öppet varje dag sen midsommar.
Tidigare i augusti hälsade vi på hos min kusin Ingrid i Luleå. Hon bor numera i en fin lägenhet centralt inne i stan efter att ha bott i hus med trädgård vid havet under många år. Hon släktforskar på både sin/vår och hennes man Kjells sida och har kommit långt bak i århundradena. Så intressant att ta del av allt hon fått reda på.
Jag fick en fin present av henne. Tre tavlor, en Kockums gryta, som hon vet att jag samlar på, och ett litet serveringsfat, troligen present våra släktingar i Amerika.
En tavla föreställer min farmors/hennes mormors hus på femtitalet med omgivningar innan nya väg 97 byggdes i början av sextiotalet. Det var en idyll då minns jag, när vi slapp trafiken inpå knuten.
Nästa tavla är en teckning av moster Jenny, farmors yngre syster. Hon var min pappas moster men vår generation kallade henne också moster Jenny. Hon arbetade som småskollärare i Porjus nästan hela sin lärartid fram till 1954 då hon gick i pension och flyttade till Harads.
Tredje tavlan är min farmors familj i början av 1900-talet. Farmor Esters föräldrar Petrus och Karin, syskonen Ester,Jenny, Brita och Viktor.
Brita dog när hon var nitton år. Hon blev smittad av TBC när hon praktiserade på sjukhus för att bli sjuksköterska.
Både farmor Ester och moster Jenny gick på småskollärarseminariet i Murjek. Ester gifte sig och fick nio barn och hade gård med djur. På den tiden fick gifta kvinnor inte förvärvsarbeta så hon vikarierade bara ibland som lärare.
Victor flyttade till USA som nittonåring för att slippa bli inkallad i första världskriget. Blev amerikansk medborgare, bodde och jobbade i bl a Detroit men hamnade i krig ändå när USA ingrep i slutfasen av andra världskriget. Han överlevde till skillnad mot flera av hans vänner men blev väldigt psykiskt omskakad. Skrev inte längre några brev till hemlandet, alla i Sverige trodde han var död tills ett brev kom, adresserat till hans syster Jenny. Det var från Victors fru Leona, som förgäves försökt förmå honom att skicka ett livstecken till sitt forna hemland. Till slut tog hon ett svenskt/engelskt lexikon och skrev ett brev själv. Stor uppståndelse förstås när brevet kom i mitten av femtiotalet. Han lever!
Tyvärr finns inte brevet kvar, skulle vara intressant att läsa det.
Leona fortsatte att skriva brev på engelska och jag fick ofta översätta breven för farmor när jag börjat lära mig engelska. Sommaren 1968 kom Victor och Leona och hennes syster Leila med man Frank på besök, då behövdes det också tolkar. Året efter, 1969, avled Victor.
Tack Ingrid för presenterna och gott fika. 🙏❤️
Tack Siv och Håkan, Eva och Sten, Eva och Jonny för besöket och alt gott ni hade med er!
❤️❤️❤️🙏❤️❤️❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar