Snorkling runt Surin Islands

Vilka dagar vi har haft...
Måndag kl fem på morgonen 2/3 åkte vi till Khao Lak i två minibussar. Ca sju timmar tog det för oss.
Fyra pers hade redan åkt med sina mc, en tre dagars tur via Chumphon och  Ranong med de varma källorna och de kom på em till Poseidon resort där  vi skulle sova över en natt innan båtturen.
Vi var 16 pensionärer, nästan alla flitiga deltagare på Ranchenaktiviteterna, som skulle ut på tre dagars snorkling.



Poseidon resort - första em och kväll

Första em/kväll blev det bad i havet på ”andra sidan” i Andamansjön  och middag på stranden i solnedgången.



Nästa dag...


 Tommy hjälper till att lasta vår packning



En mötande båt...

Mangroveträsk


Skeppsvrak?




      Surin Islands National Park
Nästa morgon var det iväg till båten där vi skulle bo tre dagar/ två nätter.
Vi installerade oss i sovalkoverna och fick dagens första måltid, frukost, uppe vid det stooora matbordet på däck under tiden som båten tuffade iväg de nästan fyra timmarna som det tog till Surin Islands i Andamanhavet.
Det andra dyk - och snorkelstället Similanöarna har  stängt några dyk/snorklingsställen pga återhämtning efter många turistbesökare.

Väl framme vid första stoppet hoppade vi i, Putte först, så Tommy, Christina J, Eivor, Håkan, Jan, Christina S, Dagny som alla är vana vattendjur och snorklare!



Max, vår unge guide, var inte heller sen. Vi andra var lite försiktiga och testade simfötter, glasögon och snorklar och konstaterade att det var lite strömt och svårt att simma effektivt med simfötter.
Tommy simmade runt holmen, Christina J också, lite strömt var det på vissa ställen.
Min snorkel fungerade fem andetag, sen fick jag in vatten i mun. Lasse hade problem med sin snorkel.

Efter en stund var det dags för lunch och vidare färd till nästa snorkelställe.





Ok, mycket fiskar, koraller och lättare att simma här. Men lite problem med utrustningen.
Sen tog vi oss till en övernattningsboj och låg och solade på soldäck, drack lite vin/ öl innan middag som serverades vid sjutiden.


Här bor Mokenfolket, ca 2-3000 pers på öarna




På stranden en bit bort fanns en massa enkla trä/bambuhus. Max, vår guide, berättade att det är Mokenfolket, som bor där. De är statslösa, hör varken till Burma/Myanmar eller Thailand. De kallas sjözigenare. Männen fiskar och jagar, kvinnorna plockar snäckor mm på stranden och örter/ växter. De tillverkar armband och teckningar och säljer till turister som stannar till på stranden.
Han berättade att de är kända för att se mycket bra under vattnet. Stor skillnad mot andra människor Man ville undersöka om det var något genetiskt som skilde. Sagt och gjort, en kontrollgrupp och en grupp ungdomar kollades upp. En grupp tränade regelbundet att se under vatten och den andra levde som vanligt. Efter en tid kollades grupperna upp och det visade sig att de, som tränar sin syn under vattnet hade förbättrat synen avsevärt! Man drog slutsatsen att Mokhenfolket hade ingen genetisk fördel utan de hade tränat upp sitt seende från tidig ålder.
De hade smala longtailbåtar som drog iväg på morgonen och de, som kom hem sent hittade i mörkret, vi hörde bara att de puttrade förbi vår båt på kvällen, vi såg dem inte komma.



Nästa morgon efter den eminenta frukosten av ägg, bacon, korv, grönsaker, bröd och kaffe/te drog vi iväg till ett nytt snorkelställe.



Jag bytte snorkel med Lasse och vips så fungerade det för mig.
Kunde ligga i och titta på undervattensvärlden hur länge som helst utan att tömma snorkeln.
Max och Tommy var i närheten av mig och plötsligt vinkade Tommy och sa ” sköldpadda” . Jag simmade dit och killarna var så nöjda att ha sett både en mindre haj och en sköldpadda. Tyvärr hann sköldpaddan gömma sig i en  grotta innan jag kom fram men jag såg stenen som den låg under i alla fall. Tommy simmade iväg och jag höll mig i närheten av Max... och så vinkade han och pekade under vattnet.


    Black tip reef shark


En haj simmade lugnt förbi framför oss, drygt en meter lång, den vek av framför Max och var strax bakom mig, men då fick jag lite fart, visste inte om den tänkte komma närmare..
Drog mig mot Max och båten och hajen simmade iväg.
Max berättade att det var en ” black tip reef shark” med en tydlig svart tipp på ryggfenan.
( Senare på kvällen berättade han att sen 1959 finns det ”bara” elva registrerade fall av attacker av denna hajsort där de anfallit människor) Bara!!! Inte så lite tycker jag! Mörkertalet då?
Det var i alla fall häftigt med detta möte!



 Innan vi hoppade i vattnet på detta ställe tyckte Dagny och jag att det fanns lite väl många maneter som simmade omkring. Små genomskinliga i stim. Ingen fara, sa Max. De känns inte. Vi trotsade ”faran” och mycket riktigt, snart vispade vi bara bort maneterna och simmade igenom stimmen.
Lasse och några till fick se en murena som öppnade gapet mot dem. Den var stor, sa de, kroppen som en mans arm i storlek. Låg där på botten och sökte mat.
Lasse hade otur med snorklarna, ingen passade så han använde bara cyklopet och fick hålla andan under vattnet! Kunde ändå se hur undervattensvärlden var uppbyggd med koraller och fiskar som simmade runt.


   Sökte bilder på Google som liknade våra fiskar

Hade ingen u- vattenkamera med mig...




Alla möjliga skarpa färger, former, storlekar, rutiga, prickiga, randiga. Så vackra och gracila i sina rörelser.

Verkligen som att befinna sig i ett jättestort akvarium!



Vi provade många olika snorkelställen och frågar du Putte så var det sista stället helt outstanding!


 Här provsimmar de, som ska simma vid Richelieu



En liten topp syns av Rock Richelieu


Vi åkte till Richelieu Rock.   Man ser bara en liten topp sticka upp ibland, resten är under ytan. Denna klippa upptäcktes av Costeau efter tips av thailändare och han undersökte området. Där fanns några dykarbåtar som höll till på ena sidan och snorklarna på andra sidan. Där nere fanns större fiskar, barracuda, haj och triallo?, förutom mindre fiskstim. De var alldeles lyriska vid återkomsten till båten.
Stordykarna fick snorkla själva här, alltför äventyrligt för hälften av oss!
Sen åkte vi hem på tredje dagen och fick en utsökt lunch på båten under den fyra timmar långa hemfärden.


   I köket, klart för servering



Så här glad blir man av denna förtäring..

Vilken mat vi fick! Bästa i Thailand! Många rätter till varje måltid. Gott, vällagat, varierat!
Frukosten har jag skrivit om, lunch och middag var stora fat med bläckfisk, räkor, fisk,  kycklingklubbor, paneng, grön curry, masaman,  tempura ( friterade räkor, lökringar och grönsaker), fried rice, spagetti med tonfisk, grytor och blandningar med så många goda smaker så det finns inte!
Allt tillagat i ett litet kök under soldäck av skepparens fru och en medhjälpare. Ibland kom  Noi, vår gummibåtförare och spanare, och skepparen ned och hjälpte  till att skala potatis och chili.





Alltid ett jättefat med vattenmelon, ananas, papaya och lime efter varje måltid.
Kaffe, te , bananer och småkakor när man ville.


  Jonny och Eva E

After Snorkling...


       Jonny och Lasse

På em blev det After Snorkling på soldäck då vi tog en öl eller glas vitt/rött innan middag.
Efter middag åkte Eivors och Håkans tärningar fram. Sex tärningar som vandrade laget runt, spelet hette kanske Farkle, och gick ut på att bli sist kvar med poäng sen man slagit ut sina motspelare.
Spännande matcher, Siw vann första kvällen, Håkan vann andra kvällen.
Kl 4 igår em var vi framme i Kura Buris hamn och Jeabs två bussar väntade på oss. Några stopp på vägen vid 7-11 och strax före halv elva var vi hemma i våra hus och lägenheter i Huai Yang!
Vi tackar alla våra medresenärer och besättningsmän för en fantastisk resa!