fredag 13 juni 2014

Fågelträff och ett hus' historia


Idag har Lasse träffat sina fågelkompisar i Uppsala. De var sex män med ett gemensamt intresse, nämligen tropiska fåglar, som träffades och åt lunch, fikade, tittade på varandras fågelanläggningar och diskuterade uppfödning och foder. Vi har ju inga fåglar längre i vår ambulerande tillvaro, och Lasse saknar nog sina fåglar och den fina anläggningen  i Mattmar.
Jag har shoppat idag och gått på stan i flera timmar.
Nils och Sivs hus i N Forsnäs. Det äldsta huset i byn, där Harry Hjelm var fosterpojke.

Min farbror Nils i Göteborg har blivit en flitig facebookskribent och han förfogar över en ansenlig samling fotografier från förr, från 20-talet och framåt.
Sen en tid tillbaka lägger han ut några bilder i taget från forna dar och skriver en berättelse om personerna på bilden, vad de gör och om hur man levde förr i tiden med jordbruk, djur, skola, fritid etc. 
Det är så roligt att läsa dessa minnen och det blir verkligen ett stycke historia som jag känner igen mycket av och de yngre läsarna får lära känna. 
Nils  Vallmark. Facebook
Igår visade han en bild av sin sommargård från 1939  och där  låg en hög med bräder på marken, de skulle bli Hjelms hus. 
Och det satte igång mina tankar.
Harry Hjelm var fosterpojke hos min farfars far och mor. Han gifte sig och byggde ett hus nära fosterföräldrarna. Han flyttade efter några år och mina föräldrar köpte huset 1946.
Jag föddes 1947 och bodde där till 1961 då vi flyttade till Jokkmokk. En familj, som arbetade med Laxede kraftverksbygge, hyrde huset några år, sen användes huset bara på sommaren. Ett hus som står kallt hela vintern förfaller snart och grunden, som stod på rörlig lermark, trasades sönder och huset lutar nu åt alla håll och kanter.
I början av sextiotalet bestämdes att väg 97 , som gick en km från våra hus, skulle flyttas och dras rakt igenom vår vedbod och utedass!. Så nu har vi en hårt trafikerad väg 25 m fr huset. 
Helt onödigt! Huset vibrerar vid varje lastbil som passerar.
Men... Vi fortsätter att komma dit varje sommar och från och med sommaren 2013 är det vår fasta punkt i Sverige.
Vi hade vatten och avlopp indraget i huset till ca 1980, då det blev ett allvarligt läckage och vattnet stängdes av, även vattenposten utanför.
Sommaren 2014 lät vi gräva upp den gamla ledningen, fick fram ett rostigt rör på två m djup och anslöt en ny vattenledning till huvudröret och vips... har vi eget vatten på tomten.


Mina föräldrar planterade en granhäck som gränslinje för tomten. Den växte sig kämpahög både uppåt och åt sidorna.
Sommaren 2013 tog vi bort den och vips ... fick vi en betydligt större tomt med plats för en husvagn och redskapsbod.
Förbättringarna fortskrider ... mer om detta i ett annat inlägg.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Vi ser fram emot att komma till Forsnäs i juli direkt efter Brasilien =) finns det möjligheter att hänga upp vår hängmatta någonstans i närheten av huset?

Anonym sa...

Vi ser fram emot att komma till Forsnäs i juli direkt efter Brasilien =) finns det möjligheter att hänga upp vår hängmatta någonstans i närheten av huset?

Anonym sa...

Vi ser fram emot att komma till Forsnäs i juli direkt efter Brasilien =) finns det möjligheter att hänga upp vår hängmatta någonstans i närheten av huset?

Anonym sa...

nu fungerar det för bra att kommentera tydligen =)

Eva Mattmar sa...

Ja, nu fungerar tydligen kommentarsfunktionen.
Vi får fundera på var vi ska hänga hängmattan, vi har ju tagit ner alla våra träd på tomten men några andra träd slaviskt väl kunna hitta i byn

Annika sa...

Intressant inlägg Eva men vad trist med vägen så onödigt nära, ibland har vi inte så mycket att säga till om...

Eva Mattmar sa...

Nej, så sant!
När vägen planerades tyckte de att det skulle bli så bra så de skulle slippa skotta snö på den långa anslutningsvägen, men när vägen var klar bodde ingen längre i byn på vintrarna!