Höga trappsteg ...
Överallt badade folk i sjöarna som bildades nedanför fallen och somliga åkte vattenrutschkana nerför stenhällarna eller slog volter ner i vattnet.
Det var mycket folk i omlopp för det var långhelg med anledning av kungens födelsedag, så folk var lediga i fyra dagar och passade på att besöka Kanchanaburi.
Vi kom fram till sjunde fallet och såg skylten men det var mycket klättrade på våta stenhällar och vadande i vatten för att komma ända fram så vi nöjde oss med att titta på sex fall.
Efter lunch åkte vi vidare till elefantsafari.
Vi åkte med på en rejäl tur och elefantskötaten plockade blad och blommor och gjorde huvudkronor
åt oss, elefanten ville gärna bada i floden och stanna för att äta blad men skötaren manade på den och fick den att gå uppför och nerför smala passager där det inte borde vara möjligt för en elefant att ta sig fram.
Det var vår första elefanttur nånsin, gillar egentligen inte detta sätt att hålla elefanter. Bättre att de får vara i frihet!
Sen åkte vi till den berömda delen av Dödens järnväg som går på utsidan av ett högt berg.
Många , över 100000 människor dog i byggandet av järnvägen under krigets slutskede pga svält, våld och umbäranden, därav namnet. Japanerna behövde en förbindelse till Burma och lät allierade krigsfångar och asiater bygga järnvägen inkl bron över floden Kwai.
Efter elefantturen fick vi åka bambuflotte. Den drogs upp efter floden av en långtailbåt med motor och sen fick vi sakta glida ner med strömmen, inte olikt vad vi brukar göra på Luleälven när vi ror uppströms med roddbåt och sen låter
båten glida tillbaka med strömmen och man ligger och solar sig i båten. En rofylld tur!
Hem till hotellet och en stunds vila innan middagen.
En fin middag på en fin restaurang med musikunderhållning. Många rätter serverades och Som hade ordnat med kaffe och tårta till efterrätt, inte så vanligt med kaffe efter maten i Thailand, men efter våra önskemål så fixade hon det också.
Sen på natten bar det sig inte
bättre än att alla tre damer i sällskapet blev magsjuka, inte så lite heller, så sista dagens program fick ställas in och vi åkte hem till Huay Yang istället för att vila ut.
Som gjorde allt för att skaffa medicin och vätskeersättning så vi blev väl omhändertagna.
Synd, för vi skulle åka longtailbåt, besöka ett järnvägsmuseum och få vandra uppe på den berömda bron. Efter lunchen på den flytande restaurangen skulle vi åka hem.
Lasse , som var frisk, tog en promenad på bron på egen hand, medan vi andra kurerade oss.
Nu har vi sovit ut och jag hoppas de andra sjuklingarna också har tillfrisknat idag. Så kan det gå!
4 kommentarer:
Härlig resa och fina bilder! Vid dödens järnväg och Hells Pass var ju vi med våra MC på långresan. Vackert men sorgligt. Erawan Waterfall får bli nästa gång för det såg fint ut där.
Erawan waterfalls var verkligen fint. Bättre att komma dit en vanlig dag/ helg när det är mindre folk. Nu blev det lite "trångt" ibland. Spännande resa med mycket historia , men också otroligt sorgligt att tänka sig hur det var för den som byggde järnvägen och bron.
Jättefina bilder och jag upplever resan på nytt som vi gjorde 2011./Mona
Fina foton och intressant att se de historiska miljöerna, jag rekommenderar filmen Railway Man som
är ett gripande drama baserat på den sanna historien om järnvägsbygget mellan Burma och Thailand under andra världskriget.
Skicka en kommentar