Strand"fynd"

Nu är det härligare än nånsin att gå på stranden.
Bred och stadig att gå på. Ett och annat intressant finns att beskåda.
T ex de stora, vita , slemmiga, maneterna som har strandat när vattnet sköljer upp dem. Där ligger de och väntar på att "ätas" upp av sanden. Eftersom de mest består av vatten så torkar de snabbt och sjunker ner i sanden. Det råder olika meningar om dessa maneter är såna som bränner.
Några säger att de ofarliga, medan andra säger att de visst bränner också, om än inte lika mycket som  de mindre bruna och röda maneterna med långa tentakler.Inte så trevligt att bada med dem.

En bekant i huset, I , blev bränd när hon och och hennes man, B, badade. Han såg att det fanns stora vita maneter i närheten. Det gjorde fruktansvärt ont och hon fick vinäger på såren, vilket ska döda de aktiva brännämnena. Sedan bar det iväg till sjuksköterskan som la om såren och ordinerade en stark penicillinkur i några dagar. Såren har fått läggas om varje dag och inget badande under tiden.
Respekt för havet!  Inte glömma att vi befinner oss i tropikerna.

Här har en krabba grävt ner sig...

Mera strandfynd- många krabbor finns det. Små, snabba, som gräver ner sig i sanden fortare än kvickt och lämnar en liten sandhög med mönster efter sig. De är så små så man får anstränga sig för att upptäcka dem. Ibland kommer det upp större krabbor.

Många krabbhål och en "vitmanet" som förintas

Nån fisk kan man hitta på stranden och rester av tioarmad bläckfisk. Det är en avlång del som ser ut som ett ben eller en stor kärna. Den tioarmade bläckfisken har en sådan kropp. Man kan köpa dessa bitar i Zoo-affärer och låta burfåglar, papegojor och undulater hacka på den.
Innehåller något kalkhaltigt som de behöver.

Rester av en tioarmad bläckfisk.

Fina snäckor kan man hitta. Fast folk som var här förr om åren tyckte att det de stora fina snäckorna hade minskat i antal. Vi hittade en fin stor snäcka med ett levande djur i skalet. Vi tog kort på snäckan och lämnade den i havet sen.

 

Den mönstrade snäckan hittade Lasse på stranden i höstas, den har ett otroligt mönster, som om det var målat eller ristat. Väldigt unik i våra ögon. Sedan fick vi se att likadana snäckor använder fiskarna i

sina nät som sänken och de har flera stycken på varje nät.

 

 

"Sänkesnäckan"

Sjöstjärnor flyter ibland upp på land.

Påminner om en taggig frukt
eller en igelkott.

Här jobbar ett gäng med hacka, sil och hink och hackar loss snäckor och tar ut innehållet och samlar i en hink.
Säkert en delikatess men de får jobba hårt för varje liten snäcka för att få loss den och sen bända upp de små skalen, skölja och bevara godsaken i hinken.

 

Här passerade vi ett korallrev med mängder av musslor.

 Vi bände upp en och såg att det fanns liv i det.

Vår promenad till stenpiren i norr tog en timme och fyrtio minuter. Så var vi nyfikna på vad som dolde sig bakom piren så vi gick ut på de vassa stenarna och kikade runt udden och minsann......

inte helt oväntat fortsatte stranden på andra sidan...

 

Vad finns bakom udden....

Jo..en strand till..

 

Blommor och pussar!

Golden tree vid Lotusvägen.

Jaha, morgonen började inte så bra. Jag skulle åka till Hua Hin till tandläkaren med den vanliga minibussen från hälso-Clinic. Blev skjutsad dit i salengen och hade gott om tid att ta kort på de fina gula blomträden vid vägkanten. Golden Tree kallas de. Gick sedan fram till ingången till Clinic för att visa min kallelse....och.....det fanns skyltar på fönster och dörr som visade

Närbild av Golden Tree-blomman

CLOSED   "Open in October 2014"
och jag, som hade tid kl 11 samma dag kunde inte vänta till October 2014.



Knatade iväg till Rangen och fick hjälp att beställa taxi. Fick vänta en kvart och exakt kl 11 körde vi in på uppfarten till Bangkok Hospital i Hua Hin. Tandläkaren och övrig personal väntade oroligt i receptionen. Man brukar nämligen komma en kvart i förväg och ta blodtryck, temp och vikt innan behandlingen. Varje gång!
 Allt gick bra och jag fick min nya tand fastsatt. Taxin väntade och körde mig ända hem. De flesta farangerna har ju åkt hem, så det är inte stor idé att ha farangkliniken öppen. Detta system har  tillkommit för farangernas skull, det har varit på prov ett år att vi åker till Hua Hin för sjukvård.  Thailändarna åker till sjukhuset i Tap Sakée och PKK om de behöver sjukvård. För oss, Lasse och mig, har det varit ett bra system för våra bekymmer med knä, mage och tänder, vi har fått vård på ett mycket smidigt sätt.
(Faranger kallas alla som inte är thailändare eller kineser)

Junior-munkar

Efter lite lunch gick Lasse och jag på en strandpromenad 45 min norrut på den breeeeda, hårt packade sanden. Det blev en bra motionsrunda
på 1,5 h.
Vid Huay Yang Beach satt ett stort gäng minimunkar i sina orangea skynken. De lät sig villigt fotograferas och när vi kom tillbaka var hela gänget i vattnet, en del långt ut och ledarna var utspridda och vaktade och ropade i megafon om de var för långt ut.

Badvakten vakar beredd med megafonen

Mera hemgång - Bertil och Irene åkte hem till Sverige idag. Vi var ute med dem på avskedsmiddag hos Maews igår och träffade Ulla och Kjell från Botanica , som också skulle åka hem idag.
Efter middagen drack vi en Irish Coffee på deras fina balkong i den ljumma sköna kvällen.
Avskeds-champagne på en måndag och Irish coffee på onsdag bäddar för en vit period framöver.

Vilken blomsterprakt!

När vi kom hem ville vakten visa oss trädet vid trappan, pergolan, till poolområdet. Det blommade nu med massor av gula blommor och det blommar bara i två dagar, en gång om året. Sen ramlar alla blommor ner på golvet och då får de sopa, sopa. Och det var överdådigt. Vi sa att vi skulle fota det "tomorrow" när det var ljust.

Bara två dagar i blom

Pergolan

Idag ville han vara med och fota, han tyckte att "papa" skulle pussa "madame" på kinden när vi stod under trädgrenarna. Och "madame" skulle också pussa "papa".  Man får vänja sig vid att kallas "madame" eller mama. Han fick som han ville och här är resultatet.

Hemgång!

Stranden söderut mot Jack´s

Säsongen närmar sig sitt slut. Dagarna blir allt varmare, nu pratar vi om fm-temperaturer på ca 28 grader på promenaderna. Det är svettigt värre! Idag gick Annika, Berit, Lotta ,Ulf och jag den näst längsta rundan på drygt 1,5 h genom byn till Orchid, det gick åt mycket vatten och en stunds återhämtning vid hemkomsten. I morgon blir det bara Annika och jag och vi har redan bestämt att det blir strandpromenad. Längre fram på dagen blir det nära 35 grader, även i poolen är det drygt 30 gr, men det svalkar bra ändå.




Och norrut mot Wannakon nationalpark...






På stranden brukar det inte vara trångt precis, men nu är mer än gott om plats, både norrut och söderut. En liten thailändsk kille lekte på stranden, hans kompisar var ute i vattnet. Två större flickor satt i sanden och grävde och grävde, de visade upp sina fynd, hela små snäckor med innehållet kvar.



Vi gråver och gräver och hittar...


 



Snäckor att äta eller....






















Jag har plockat fina snäckskal och tagit hem och sparat i en stor glasburk efter noggrann tvättning. Men de avlånga, skruvformade snäckorna var svåra att rengöra så de började lukta illa och nu är de återbördade till stranden.





 




Våra grannar både till höger och vänster åkte hem till Sverige idag och det märks redan. Så tomt i loftgången där vi brukar träffas och äta frukost och ta ett glas vin på kvällen eller bara sitta och prata. Vi får väl vänja oss. Om en vecka är det min tur att åka hem.

Även restaurangen Saos tvärs över kanalen har tagit ett break och Sao, flickorna och Mats har åkt till Sverige några veckor. Jag frågade Sao om hon öppnar restaurangen i sommar, men det berodde på hur många faranger som finns i byn.
Igårkväll åt vi  middag på Maews med Sören och A-C.  Marie-Do och Herve från Perpignan gjorde oss sällskap, så roligt med alla språk ( svenska, engelska, franska och thailändska).








Sen hade vi en tack-och pop kan mai- träff på loftgången med Karin och Bengt. De hade en champagneflaska , som vi delade på. Ovan Burmabergen såg vi åskblixtar, men vi hörde inga knallar. Ett riktigt skådespel!


Tack för i år och vi ses igen ( pop kan mai)

Burmamarknad i förändring

Lördag- marknadsdag vid Burma/Myanmar-gränsen. Vi åkte dit med Eva och Janne från Colibri och tre ungdomar från Sundsvall och Sandviken som bor på Orchid här i HY.
Som vanligt en fin tur på småvägarna genom palmskogar, odlingar och ko-och grisfarmer.
Mangoträd dignar av frukter, liksom papayaträden. Papayafrukterna är stora och tunga och många på varje träd så man undrar hur träden orkar bära upp dem. Några små ödlor kilade framför och mellan våra fordon men ingen tupp kom i vägen idag, inte heller någon orm.

Papaya=malaco

Eva och Janne och ungdomarna

Framme i Dan Sing Khon, marknadsplatsen, så var vi lite förberedda på att det var förändrat men det hade hänt mer än vi trodde. Hela den gamla delen med orkideer och möbler, sandsäckar och trånga gränder var jämnat med marken, schacktat och tilljämnat och där pågick ett uppbyggnadsarbete. Blir spännande att se vad som hänt i höst när vi återkommer.



Gamla delen borta, delen närmast gränsen är kvar



Här var det rensat!

 

 

Uppe på "plattan" var det aktivitet som vanligt med burmeser som kommer över gränsen och säljer sina varor.
Vart har försäjarna från "gropen" tagit vägen då med alla möbler, orkideer, frukt och väskor?
Jo, de har flyttat upp till övre delen av backen innan man kör ner till marknadsområdet.
Där hittar vi Dome med sin fru Kea och de har fått gott om plats i sitt hus för alla frukt, bön -och nötburkar, tvålar och skönhetsprodukter.
Det kändes rymligare att gå mellan affärsstånden här uppe och när det regnar måste det vara en fördel att inte vara kvar i den trånga gropen, där det blev vått och lerigt. Fast...många tycker att marknaden har förlorat i charm vid förändringen.
Vi handlade torkad frukt, favoriten är chilikryddad ananas, som Dome hade åkt till Bangkok för att få tag på. Han mindes hur besvikna vi var förra gången då den hade tagit slut. Små torkade tomater, fyrkanter av anansstocken är också gott, liksom små körsbär.
Vi träffade Annika och Rulle på marknadsplatsen och flera Huay Yang-bor som kommit dit med Jeabs busstur.
Sen åkte vi till matstället i DSK som vi besökt tidigare och åt lunch och efter det tog vi en annan väg tillbaka till HY.

Den glade trafikvakten som dirigerar buss-och biltrafik och
ser till att vi får parkeringsplatser.

Kea bland alla frukt.och nötburkar.



Lasse och Rulle övervakar fruktköparna.



Dome i sin fruktaffär.

Onsdagstur!



Lasse och Bertil

Anton och Julia

Vilken mysig dag!
Vi gjorde en utflykt till Tap Sakée, grannstaden ca tjugo km söderut.
Fyra fordon!
Lasse och jag på vår saleng med grannarnas barnbarn Anton, 6 år och Julia, 8 år.
Mormor och morfar Sören och Ann-Christin på mc.
Bertil K och Irene K på var sin mc,


                 

Djungelvägen

Det här med barnbarnen var något extra för en mormor som saknat sina barnbarn i ett halvår nu.
Vilken mysig stund vi fick med småprat på salengen! Tack Julia och Anton!
Vi stannade till i havskurvan innan infarten till Tap Sakée. Lite glass och dricka, en lottförsäljerska och ett bidrag till munkarna innan vi styrde kosan mot TS.

Irene, Lasse och Bertil överlägger.

Här ger vi ett bidrag till Buddha!





















Köp lotter!



Julia gömmer sig bakom indianen,

Resan tog ca en timme så vi var lite hungriga och åkte direkt till "Indianen" för lunch. Sallad och omelett och vi var beredda att uträtta våra ärenden på olika affärer. Sen var det dags för fika på Sugar Plum. Detta lummigt inbäddade café med vackra bakverk och glasscupar. Där satt vi lääänge.
Besök på klädaffär och en ny klänning till Julia och sen hemåt med några fotostopp.



Mumsiga glasscupar och tårtbitar!

Häftig stol.

Lasse och Anton i djupa funderingar.

Vi passerar en bro som går över en bäck där det var sååå mycket vatten i höstas vid regnperioden i november. Då fick man lyfta fötterna vid överfarten och hoppas på att inte halka ner i bäcken när man tog sats och körde över bron. Nu var bron torr men på sidorna fanns det vatten, men inga fiskare var aktiva idag. Det finns också många torkställningar för fisk efter vägen och där fick vi hålla för näsan för det luktade lite starkt av torrfisken.



          

På ena sidan en djup vattensmling..

..på andra sidan ett vattenfall