Lite av varje från förra veckan

Förra veckan hände lite mer än temakväll ”Isan” på Aunchan, yoga tre morgnar och lite rensning av ogräs på odlingen samt binda upp tomatplantor...

Måndag åkte vi till Prachaup genom skogen och korsade motorvägen ung. vid akvariet.
Vi, som åkte var Elsy och Robert, Svein, jag och Lasse. Vi stannade till vid Au Manau och köpte glass.



Vi fortsatte via Strandvägen genom hela PKK , förbi apberget till Au Noi och hamnen. Där man kan gå  i trappor uppför berget  och ner i en grotta där man kan beskåda guldbuddhor.

Kaktusfikon, ett, det röda...

Mäktiga buddhor , insvepta i gyllene dräkter..



Mindre buddhor i långa rader...

Två stora buddhor ligger här och en samling mindre  buddhor, sittande i tre rader. Ingen är den andra lik, helt individuella utseenden.

Svalt och skönt i grottan.
Vi roade oss med att räkna trappstegen ner, knappt 300 trappsteg enade vi oss om.

 
Hungriga malar fick lunch..,


Det fanns en damm med fiskar att mata, vi köpte en påse fiskmat och serverade lunch till malarna.


Ett träd med Som Au, pomelofrukter



Sen blev det lunch på ett thaiställe vid stranden. Nudlar eller ris och flera röror att välja på. Starkt som zf3!?5xz! Ett jättefat med grönsaker och ett fat med  syltade grönsaker. Gott men pet pet pet!!!!
30 baht/portion. Ca 10 kr




Tisdag/onsdag gick i thaidansens, sminkets och dansklädernas tecken. Hann med tre kvart linedance, det var ju onsdag och dans med linedancegruppen, men jag fick skynda iväg till Beng för smink och ombyte av kläder.

Torsdag åkte vi till Thap Sakae med våra mc och salenger. Eva och Leif, våra vänner från Skövde, hälsade på hos Bertil och Irene ung en vecka. Regn i luften vid avfärd, regn på saleng efter besöket vid templet med liggande guldbuddha.




Bertil och Leif kollar runt i tempelområdet.









På väg från Tenplet tog regnet i ordentligt.
Vi tog skydd i en sala vid stranden och åkte vidare till lunchrestaurangen i kurvan. Efter ” khao pad grappau moo sap, kai dao gap prick naam plao” , favoriträtten, så åkte vi till Sugar Plum för en fikastund. Många mc-sällskap från HY var i TS denna dag.



En ren nöjestripp, inga ärenden att uträtta denna dag!

Fredag fm var det information om hjärt/ lungräddning på Ranchen.
Många områden har köpt hjärtstartare till husområdena  och residencen.
Nu ska vi lära oss att använda dem.



Mycket kvalificerade instruktörer- Tre personer som arbetat med detta under yrkeslivet..
Eva Ekeholm, akutsjuksköterska, Putte Frid, ambulanssjukvårdare och Christer Aronsson från Räddningstjänsten.


Putte demonstrerar en hjärtstartare

De berättade och demonstrerade och vi fick prova på demodockor.
Tre fredagar blir det utbildning! 17/1, 24/1 och 31/1





Mycket viktigt att göra hjärtkompressioner hela tiden.
Först kolla andning, luftvägar, ringa 191 eller 1667 från en thaitelefon. ( svårt att komma fram med svenskt simkort)

Fredagkväll var vi bjudna en trappa ner till Bertil och Irene, Leif och Eva på fördrink, snacks och snack. Vi åkte sen till Yuts, där vi beställt mukkata, en rätt som man lagar till själv.

Två mukkatakärl stod eldade och klara när vi kom så vi lastade på tunna köttbitar och räkor på hällen och fyllde vatten i rännan runt om och laddade upp med nudlar, phak boung( Morning glory) och andra grönsaker.
Jättegott och vi fick var sin såskopp med stark sås till! Kan rekommenderas fast du får laga maten själv. Kvällen och veckan avslutades med en drink på Ranchens bar och några buggsvängar på dansgolvet. På lördag åkte Leif och Eva med tåget till Bangkok för vidare färd till Sverige idag, måndag. Trevligt med Sverigebesök, första besöket för dem i

Isan-kväll på Aunchan

    Foto lånat av Yvonne och Lars Bäckius

Vår vän Yupa har många idéer vilket framgått i tidigare inlägg.
Denna gång gällde det en temakväll på restaurang Aunchan, mitt emot Tims massage, där hennes dotter Bee med man Jakkapon sköter matlagning och servering. Temat var Esan (Isan), ett område i nordöstra Thailand med egen kultur och traditioner.



Området är stort, gränsar till Laos och har införlivats med Thailand.
Vi bor som bekant där Thailand är som allra smalast! Mellan Bangkok och Phuket.

Isan( Esan)
består av bl a Khoran-platån och har drygt 22 miljoner invånare.
Maten är kryddstark med chili, alltid klibbigt ris och nudlar, en specialitet är fermenterad småfisk som får jäsa i salt under lång tid, liknade vår surströmming.
De har en egen form av dans som symboliserar matlagningen, t ex tillagning av klibbriset där man visar rörelserna med händerna



Själva matlagningen skötte Jack och Bee om, men när det gällde dansen ville Yupa göra en liten
show.
Yupa skrev till mig och frågade om vi två kunde dansa, hon vet att jag gillar dans, linedance och bugg.
-Jag kan inte dansa thaidans, svarade jag.
- Inte svårt alls, svarade Yupa och skickade en youtubelänk med sex damer som utförde en dans.
Ser ju inte så svårt ut tyckte min man!!
-Jag vill i alls fall att vi ska vara minst fyra personer, tyckte jag, för att få en bättre koreografi och fördela publikens uppmärksamhet. - Fråga din syster Tim så frågar jag en vän tyckte jag.
Sagt och gjort, jag har ju Måd, som är orädd, pigg på att prova nya saker och att dansa. Vi har så att säga ” uppträtt förr”.


Måd och A-C färdigsminkade och klädda först,

Måd var med, Tim likaså och A-C ville gärna titta när vi tränade men det slutade med att hon också blev med i vår dansgrupp.


       A-C, Måd, Yupa, jag och Tim



Fem damer alltså och kvällen innan festen tränade vi på restaurangen under ledning av en danslärare från byn.
Här gällde det att dansa med händerna, thailändskorna får lära sig dettta från barnsben och i skolan, de tränar händerna att bli rörliga och graciösa. Fingrar som kan spreta åt alla håll!
Kan vi det? Nej, men vi tröstade oss med att publiken består mest av faranger och de vet ändå inte hur det ska se ut! Stegen var inte svåra, bara trampa i takt och röra lite på höfterna, gå runt och kicka lite. Vi får göra så gott vi kan! Vi tränade på under mycket skratt och sen åkte vi och provade kläder och köpte lite smycken samt bokade tid hos Beng, frisör och sminkör
Nästa dag tränade vi också en stund men sen var det dags för ” den stora förvandlingen”


      Lösögonfransar på plats...

      Yupa, jag och Tim

Vilken skillnad det gör med puder, lösögonfransar, ögonsmink och läppstift, några blommor fästa i det tuperade håret.



Folk kände knappt igen oss. De är vana att se oss i träningskläder på tabata och yoga!
Vi utförde dansen, blev filmade och fotade.



Sen var det lite improviserad dans när vi demonstrerade hur man gör ”Som tam”, olika papayasallader med papaya, morot, majs, vitlök, chili, bönor, limesaft, mm. Vi hade en stor mortel där vi turades om att stöta ihop ingredienserna till sallader och bjuda våra respektive på Som tam!

Det blev en festlig kväll och folk som passerade restaurangen stannade till och tittade lite extra på vad som pågick.

Jakkapon och Bee med Yupa, Måd och Tim på en sida

och Ann-Christian och jag på andra sidan.

Mrs Nutts alster

Våra stolar på loftgången hade börjat trasas sönder i ryggstödet och behövde en renovering. I stället för att köpa nya stolar så lämnade vi in dem hos mrs Nutt, vi hade ryktesvägen hört att hon renoverade stolar förutom att hon tillverkar väskor som hon säljer.




Så såg det ut!



Så blev resultatet!

Vi åkte till hennes nya säljställe och frågade om hon kunde ta sig an våra trasiga stolar.
-Jodå, det kunde hon, nu visste hon hur man gör. Vi tittade in bland hennes väskor och bagar och beundrade hennes alster.


En jättehatt pryder ingången. Den har hon inte tillverkat..

 

 
Olika storlekar, färger, mönster och modeller.







Många i byn har köpt väskor hos mrs Nutt, tidigare hade hon utställning och försäljning på svenska skolan. Men i år flyttade skolan till nya lokaler och då fanns det inte plats för mrs Nutts alster, så då hittade hon ett nytt ställe precis innan Chang Corner snett emot Viphaville resort.
Hon jobbar kvar på svenska skolan som ”housemaid” , allt-i-allo med olika arbetsuppgifter.



Efter knappt en vecka meddelade hon att stolarna var färdiga.
De blev riktigt bra, känns så stabila och hållbara.



Vi träffade hennes man som satt på infarten till huset och lagade väskor, han var också engagerad i verksamheten.
På stranden ser vi att många har mrs Nutts väskor till packningen, de stora väskorna är väldigt rymliga för handdukar och extra kläder.
Man kan också köpa en packväska  till salengen att ha under sätet.


Bakifrån..


och framifrån...

Priserna är från 200 till 600 baht. ( delas med tre för krontal)


Just denna väska var lite mer tidskrävande att tillverka då hör är priset 1000 baht.

Hon tillverkar också mindre askar och småsaker till barn.





Vi köpte en väska och fick en liten hjärtask på köpet