Januari 2025 i HY

Oj, sista dagen i januari! 

Vi kom till Huay Yang första januari, Erik, Leon och jag. De stannade nästan tre veckor, så roligt att ha dem här! 

Många restaurangbesök blev det , vi äter ju rätt mycket hemma annars. 

”I am” blev en stor favorit hos Leon. ”Aunchan ”på stranden besöktes också några ggr. 

Mango smoothie på restaurang Aunchan på stranden. 

Det har blåst mycket hela december och januari. Varit ovanligt kallt, särskilt på kvällar och nätter. Ingen AC behövs, knappt takfläkten. Hur kallt är kallt då? Tja, ca 25-28 på dagen, 15-20 på natten. Vår fina pool som brukar hålla en temperatur på 28-30 gr var bara 24-25 gr varm. Brr! Nästan Luleälvstemperatur!!. 

Vi firade 47-års bröllopsdag 5 Januari

Sommartäckjacka på! 

Erik och Leon har spelat bordtennis på Rosegarden , pickleball och lite tennis på banorna vid stranden och provat surfa med surfbräda i havet. 

Vi besökte Vana Nava Waterland i Hua Hin, en riktig höjdare. 

Vi bodde på Royal Pavillion och besökte nattmarknaden som egentligen är en kvällsmarknad.  

Väntar på pizza…

Erik har tränat på löpbandet och maskinerna på Chang Corner, tyckte det var helt OK. 

Killarna och Lasse åkte saleng till Prachaup Khiri Khan en dag och hälsade på DuskyLeaf-aporna på Au Manau, matade dem med bananer. 

Och så har de badat i poolen varje dag, åtminstone Leon. 

Jodå , datorn var med så det blev en del Roblox också. Fast  vårt internet fick inte godkänt för spel, så det var en bra sak med att åka hem till Sverige. 

Hej då farfar och hej då Huay Yang! 

20  januari gick hemresan till en nymålad lägenhet. Nya mattor läggs denna vecka. Lite kaos att komma hem till. 

Det var en svår båtolycka under jul och nyårshelgen som har blivit mycket uppmärksammad i Sverige. Både i tidningar och TV. Kjell Bergqvist med familj var med när en båt till Koh Talu kapsejsade i hårt väder, de hamnade i vattnet och fick själva ta sig till land. Ett mirakel att alla klarade sig i de stora vågorna. Vi har åkt till den ön flera ggr men ofta senare på säsongen. När man bokar resa dit med arrangörer i byn så ställer de in resorna när det blåser för mycket. Det var en traumatisk upplevelse för alla inblandade, en del blev skadade och fick uppsöka sjukhus. 

Festivalområdet vid templet, foto taget från taket på Van Ravi Residence 

Det är stor festival vid templet vid stranden. Från 21 januari till 1 februari. 10 dagar med försäljning, musik och insamling av pengar till något projekt, tror det är till ett meditationscenter för munkarna.

Till och med i nationalparken och på stranden samlas det in pengar. Denna  period måste man betala för att gå på stranden och i nationalparken. De tar alltid inträde till Hat Wannakon nationalpark när man kommer från stora Petch Kasem vägen, men från stranden brukar man kunna komma in gratis. Denna vecka är vakter utposterade för att sälja biljetter och fota besökarna. Inte dyrt men lite oväntat och bökigt att komma ihåg ta med biljetten.  Flera av Thailands stora musikartister har varit här och vi har haft högljudd musikunderhållning till ca kl 23-24 varje kväll. 

Vi hade barracudamiddag hemma hos oss en kväll. Lasse stekte barracuda och gjorde potatismos. Eva P ville lära sig att tillaga barracuda. 

Kvällens kockar! Lasse O och Eva P! 

Lasse P och Lars ” Lappen” väntar på middagen.

Lars och Marinette. Ewa M och Micke var också med…det blev en lyckad kväll med musiktävling och tom dans fram på kvällen  i vår lilla lägenhet!! 

Hur mår vi då? 

Min arm är nästan återställd. Full rörlighet men styrkan är inte helt tillbaka. Läkaren i PKK som drog till handleden och fick gipsa om gjorde ett fantastiskt jobb. Har inte haft ont alls och det har läkt så bra! Däremot började vänster knä krångla så det har inte blivit tabata eller linedance ännu. 

Lasse har dagar med bältrossmärtor  i ögat och huvudet så han får vila mycket.  Andra dagar är bättre med mindre ont så då kan han vara med på allt. 

Ett akvarium har införskaffats och fiskar, slöjstjärt, simmar omkring och är ständigt hungriga. Kommer mot glaset och vill ha mat (eller sällskap) när man står vid akvariet. 

Nu går vi in i februari och har många fina veckor framför oss. Just nu har vi tagit oss till stranden till Tubbs där vi ligger i solstol/ hängmatta och läser/skriver/vilar..lunch om en stund! 

Back in Thailand

 Tillbaka i Huay Yang. 

Nyårsafton åkte vi iväg, Erik, Leon och jag med Finnair. Mellanlandning i Helsingfors och en liten nätt tur på ca 11 timmar till Bangkok. 

Nattflyg, en bra julklappsbok, ”Tranorna flyger söderut” och filmen Stormskärs Maja på skärmen, nån timmes sömn och så landade vi på Suvarnabhumi i Bangkok.

 Väntade på våra taxikompisar, som så småningom kom, men de kunde inte åka med oss till HY pga sjukdom så vi fick ta taxin själva. Sov en stund i bilen och vid 8 på kvällen kom vi fram till Van Ravi Residence där Lasse väntade med en god middag. 26 timmar tog det från dörr till dörr. 

Middag på balkongen…

Vi har haft fullt sjå med att göra iordning lägenheten i Uppsala för målning, byte av mattor och slipning av parkett innan vi for. Packat in kartonger i förrådet och flyttat möbler till mitten av rummen, bort med alla tavlor, spikar och skruvar. 

Nu hoppas vi hantverkarna jobbar på så allt är klart till Erik och Leon återvänder om tre veckor. 

Handen återhämtade sig snabbt efter att gipset togs bort men har nog blivit lite ansträngd. Nu behövs handledsskyddet för avlastning och vila. Armen har varit gipsad i fyra veckor och behöver tid att återfå rörlighet och styrka. Så glad ändå att jag slapp operation och klarade huvudet vid fallet! Fick som bonus fira jul med barn och barnbarn i Uppsala. 

Linn ordnar julklapparna under granen hemma hos Jenny och Clas där vi firade både uppesittarkväll och julafton. 

Och tomten kommer och delar ut paketen…

Leon öppnar några paket hemma i lägenheten. 

Julaftonstraditionen innehåller en promenad innan julmiddag och julklappar. I år åkte vi till Viks slott och gick en runda och kastade lite snöboll. 

Men nu är det skönt och roligt att vara tillbaka i värmen och träffa alla här i HY. 

Erik och Leon tog ett dopp i poolen första kvällen. Riktigt skönt att svalka av sig innan sovdags. 

Däruppe syns vår upplysta balkong på andra våningen i huset. 

Favoritrestaurangen blev snabbt ” I am” med de goda kycklingrätterna och även god och billig thaimat. 

God Jul från Uppsala

 Och så var gipset borta, efter knappt fyra veckor. Jenny, dotter och fysioterapeut, tog bort det, hon hade skaffat handledsskydd och hade träningsprogram så nu är det rehab som gäller. 

Det år stelt och tummen är inte samarbetsvillig, har inte mycket hjälp av vänsterhanden. Men det är rörligt och jag hoppas på att kunna träna upp handen igen.

Det ser ut att bli en grön och regnig jul i år. Det kom lite snö häromdagen och den måste ju förevigas.

Har också blivit rejält förkyld precis när gipset avlägsnades och får gå på Ipren och Alvedon  i kväll på uppesittarkvällen hos Jenny och Clas. Är det inte det ena så är det andra… men annars är det bra. 

Vi, jag och Julia, Jan och Eva med kompisar, var på konsert på Katalin förra fredag.Timo Räisänen hade sin årliga julshow, ”Julen enligt Timo”, med kända och okända julsånger i hans tappning. Två musiker är med på turnén, Per ?  och Rebecka Tholerus  som är mitt kusinbarn. Trevlig föreställning och roligt att träffa Rebecka. 

Julklappar är  inhandlade, många turer till köpcentrum har det blivit, både själv och med Julia. Mysigt att bo med Erik och Leon, fast Erik blev också sjuk i influensa efter turen till Växjö förra helgen. Leon är frisk och hoppas han fortsätter så för nu är det bara en vecka innan vi tre åker till Huay Tang, Thailand.

God Jul och Gott nytt år!

Så blev det till slut..

 Forts ….,

Åkte hem på försäkringsbolagets bekostnad för att operera min skadade handled. 

Stannade till i Hua Hin för att få ett “ fit for flight certificate” för att få flyga med gips. Gipset måste vara expanderbart om armen skulle svälla under flygresan. Det var det, möjligt att utvidgas på båda sidor. Jag bad också om att få röntgenbilderna utskrivna, de, som togs fem dagar efter skadan. 

                 Precis landat…snö i luften 

Landade på Arlanda 3 dec, tisdag morgon, där en taxi väntade på att skjutsa mig direkt till Akademiska sjukhuset i Uppsala. 

Armen blev röntgad i flera vinklar. Två ortopeder studerade de nya bilderna,  nu har det gått 10 dagar. De var överens om att ingen operation är nödvändig. Det såg ut att läka bra. Behövde inte bli någon nedsatt funktion. De frågade om jag hade några röntgenbilder från Thailand. 

Jo, det hade jag. Två stycken . De jämförde dessa bilder med de nya och blev än mer övertygade att ingen operation är nödvändig. Det läker bra! 

Svårt för en lekman att tyda bilderna ..

Jaha! Firade med kaffe och lussebulle i sjukhusets cafeteria. Vad gjorde jag i Sverige egentligen? 

Jenny, min sjukgymnastdotter som jobbat flera år på handkirurgen med rehab av liknande fall som mitt, kom och pratade en stund. Hon var inte förvånad att det inte blev operation. Jag mår alldeles för bra och har inte ont. Hon hade också sett Hua Hin- bilderna och tyckte inte de var alarmerande. 

Jag var väl inte heller direkt förvånad men man vet  ju aldrig…Tyckte jag borde vara mer besvärad av skadan.

Inget återbesök behövs.  Två och en halv vecka till med gips gör fyra veckor totalt, sedan kan jag gå till en vårdcentral och ta bort gipset. Rehab- övningar kan jag få av dottern. 

Tror att de gjorde ett bra jobb på det lokala sjukhuset i Prachaup Khiri Khan när de drog min arm tillrätta och gipsade om när det inte såg bra ut första gången. Framtiden får utvisa vad resultatet blir när jag tar bort gipset och börjar använda handen igen..

På nyårsafton åker jag tillbaka till Huay Yang och stannar där till 20 april. Erik och Leon åker med samma plan. Lägenheten ska målas om och nya mattor ska läggas in under januari så de passar på att besöka oss under tiden. 

Nu får jag fira jul med alla barn och barnbarn. Inget ont som inte har nåt gott med sig! 

Operation väntar …

 Sen sist har följande hänt…

Jag hade önskat från början att få behandling på Bangkok Hospital i Hua Hin dit vi nästan alltid blir hänvisade vid sjukdom och skador. Men SOS international (försäkringsbolagens tjänst vid skador, sjukdom och olyckor) såg att det fanns sjukhus på närmare håll och jag blev hänvisad till Prachaup Khiri Khan. Fick behandling där och försökte visa dem mitt  försäkringsbesked. De var inte intresserade utan skulle ha kontant betalning. 

Detta påpekade jag för SOS Inter…och de beklagade att de inte hade uppmärksammat att Prachaup inte var anslutna till försäkringssystemet. De ville veta vad som gjorts och jag skickade kvittot, hade inte fått några röntgenbilder med mig. SOS läkare bedömde det som dorsal radiusfraktur, brott vid handleden. Nu ville SOS  jag skulle åka till Hua Hin direkt för en ny röntgen och se om det behövdes operation. Inte vänta 10 dagar utan helst inom en vecka.

Jag åkte redan nästa dag, blev röntgad och det visade sig vara flera brott, något var söndertrasat, benskört eftersom så mycket blivit skadat. Operation nödvändigt. Titanplatta och skruvar. En dag och natt behövdes för operationen på sjukhuset i Hua Hin. 

Inga gröna plaststolar i detta väntrum! 

Men SOS måste godkänna detta först! Fick meddelande natten till lördag att SOS läkare bedömde att operationen kunde göras i Sverige och de skulle ordna med tidigare hemresa för mig!!!!

Tidigare hemresa…. Vi har varit här bara tre veckor…Vi som tillbringar vintrarna i Thailand och har biljett hem 20 april. Vi får besök av son och sonson i januari, när vår gemensamma lägenhet i Uppsala renoveras, har ingenstans att bo då. Min man lider av posttraumatisk stress (väldigt ont i bältrosögat och halva huvudet) efter bältros och behöver mig etc Jag radade upp argument för  operation i Thailand. 

Ingen fara med min man, han skulle naturligtvis få åka med mig hem på deras bekostnad fick jag till svar. Operation skulle ordnas i Sverige inom en vecka. Men återresa till Thailand ingår inte. 

Anledningen är helt ekonomisk, operationen, som varar en dag och en natt, blev för dyr i förhållande till min skada som inte bedömdes som mer allvarlig än att jag kan ta mig till Sverige. Trots att jag betalat utökad reseförsäkring i 11 år och aldrig behövt utnyttja den förrän nu. ( ett av mina argument) 

Robotar med egna namn skyndar mellan avdelningarna med information…

Nu behövs lite positivt tänkande och efter att ha pratat med min posttraumatiske bältrosman  så kom vi fram till att jag åker hem och blir opererad. Han följer inte med utan tillbringar julen här. Vår dotter är sjukgymnast och har jobbat på handkirurgen i många  år med rehabilitering av liknade patienter som jag kommer att vara. Finns proffsig hjälp att få med lämpliga övningar. Jag får fira jul med mina nära och kära, barnbarnen blir glada, några av dem extra mycket, Dessutom lyckades jag få biljett tillbaka till Thailand med samma flyg som sonen och sonsonen…

Det blir nog bra det här!

Väntar nu på besked från SOS om hemresan och var de kan ordna operationen. 

Lärdom- kolla att sjukhusen, som SOS hänvisar till är anslutna till försäkringssystemet. Om man har en försäkring och blir hänvisad ett sjukhus så ska man inte behöva lägga ut egna medel. Visserligen får man tillbaka dem senare men ändå! 

Det är ju också så att  det finns mindre lokala sjukhus som inte har samma resurser som de större och det är väldigt stor skillnad på behandlingen man får. Som i mitt fall när de missade att jag hade flera brott och benskörhet och kanske inte skulle ha utsatts för den omilda behandlingen då flera skador riskerar att uppkomma. Jag har i alla fall inte ont någonstans, de skickar med starka smärtstillande tabletter som jag inte behöver ta. 

Nu hem till Sverige, operation och julfirande. Sen nya friska tag med träning och dans, dock inte pickle ball! 

Så kan det gå….

 - Men har ni börjat med bollsporter också? utbrast sonen oroligt, när vi berättade att hans 77-åriga mamma brutit armen i lördags när hon spelade pickleball på betongplanen vid Dolphinstranden. Underförstått- räcker det inte med tabata, yoga, cirkelträning, långa strandpromenader, vattengympa, linedance … hmmm

Skulle ju bara testa om det är något för Erik och Leon när de kommer och hälsar på oss i januari. Ska vi beställa racketar och bollar så de har nåt att göra?

Nja, det behöver vi inte för utrustning verkar finnas i huset. 

Pickleball är ett mellanting av tennis och badminton, med speciella racketar och typ innebandyboll. Två eller fyra spelare och ett kraftigare badmintonnät. 

Jättekul… ända tills jag skulle ta en hög boll och fastnade med gympaskon i betongen, föll baklänges, racketen i höger hand, hann tänka ” rädda huvudet “ och vänster handled fick ta smällen. 

ONT är bara förnamnet, det svullnade upp direkt,  av med klockan, sitta/ligga och vila i gräset, ispåse från Saos restaurang, Moo Ping kom med Counterpain och plåster…. Lasse tillkallades för att hämta mig med salengen. Höll på att svimma och kräkas vid den korta hemtransporten. 

Siw K, pensionerad sjuksköterska, som spelade pickleball med mig, undersökte armen och kunde inte fria den från brott. Hon ringde SOS alarm och vi fick åka till sjukhuset i Prachaup Khiri Khan för röntgen. Siw lindade om armen med elastisk binda och smärtan klingade av. Nog bara en stukning tänkte jag 

                     Sjukhuset i PKK

Till Emergency, röntga. Fraktur  på strålbenet ovanför handleden, läkare och sköterska försöka lägga och trycka  benen tillrätta, gips på. 

Ny röntgen, blev skjutsad i rullstol till X-ray avdelningen. Nej, det såg inte bra ut! Ta bort gipset, dra lite ( mycket) till i armen. Fingrarna i stålställning, tyngd i armvecket och dra till så benpiporna kom i läge. Ja, det gjorde ont, trots ”painkiller”-spruta. 

Nytt gips och iväg till ny röntgen. Nu såg det bättre ut men ordet operation nämndes. 

Ett andaktsställe finns förstås i väntsalen. 

Här satt Lasse och taxichaffisen och väntade från halv sju till ett på natten på att jag skulle bli klar. Nästan 6 timmar. Ingen bok med, inget internet…

Hem till Huay Yang med armen i gipspaket och massor av smärtlindrande piller. Återbesök efter 10 dagar för att se hur det läker. Operation eller inte? 

Har inte ont, svullna fingrar men gipset sitter bra och Siw kommer ofta och kollar läget. Smärttabletterna behövdes bara första dygnet. 

Jag är ju ingen vidare ambassadör för pickleball nu när folk frågar vad som har hänt…

Och hur ska det gå att hålla i korten när vi spelar bridge som vi (Lasse P och jag) har planerat två ggr/vecka?

Jag kan inte hålla i några kort! Eva P erbjöd sig att sitta bredvid mig och vara korthållare de dryga två timmar vi spelar. Det måste finnas nåt annat sätt tänkte jag. Man skulle ha såna ställningar som man har för bokstäver i Alfapet, några såna….kom på att en kartong kunde funka…gjorde så en egen kortställning av en nudelkartong, vi är ju i Thailand, en skena i kartongen som håller fast korten och se, det fungerade alldeles utmärkt.

Nu kan vi spela med Mona och Lennart och sen med Monica och Bertil 

Längtar efter träning och poolen men har tid att läsa alla böcker som ligger samlade i hyllan eller finns på Biblioappen. Är inne på tredje boken om Betty, av Katarina Widbom. Börjar 1938 och handlar om hembiträdet Bettys livsresa. Tidstypisk skildring, lättläst och igenkännande. Så lagom i mitt tillstånd. 

Vi har nya grannar på våning tre, från Ö-vik. Kerstin och Jan- Erik. Igår fyllde J-E 70 år och de bjöd hela huset och bekanta från Dolphinhuset på kaffe och Budapestrulle vid poolkanten..Där finns nya möbler som Anna F beställt, så vi kan duka långbord med egna möbler nu. Så trevligt och Grattis Jan - Erik! 🎉🎉

Våra trevliga Västkustenvänner Anne, Bo och Johan kom med en orkidé i kokosnötskruka.

 Tack så mycket! 🙏

Så kul att ni kommer varje år och bor i vårt hus. 

Mer som hänt i veckan… balkongnätet, som håller duvorna utanför, gick sönder. Mycket skört efter ca fem års tjänst. Vi fick beställa ett nytt och mr Longs mannar kom och klättrade på balkongräcket och satte dit ett nytt. Ett nät rikare och några tusen baht fattigare. 

Avslutar med en bild av vårt kära hus i månsken. 

Foto Eva Ekeholm, taget från Villa Waree